Olympic days Liseberg 2017 – Ett projekt bland många andra

Ja, jag erkänner, jag lever mitt liv i projektform. Det är väl därför klättringen passar så bra med sina snabba belöningar.
Det är väl också därför jag trivs så bra i Kvibergs Klätterklubb där projekten inte bara avlöser varandra utan vävs samman med en röd tråd också.

Projektet som klubben tillsammans och framförallt ideellt genomfört i och med Olympic days på Liseberg startade i alla fall för mig för ett år sedan. Av en ren slump besökte jag Liseberg med familj och vänner under just Olympic days. Jag ställde direkt frågan till SOK’s representanter på plats hur man ska göra för att få dit klättersporten till nästa gång. Med lite information på fickan gick jag till nästa styrelsemöte i klubben och presenterade upplägget. En enig styrelse nappade på idén. Projektet var accepterat!

I maj när vi som bäst höll på med de sista förberedelserna i projektet SM och JNM i boulder ringde telefonen. Det var någon som ville höra sig för hur stor yta vi behövde. Helt plötsligt var vi antagna som en av drygt 20 aktiviteter till höstens evenemang. Hur skulle vi orka med detta när en dryg fjärdedel av medlemmarna just nu kämpar med en tävling?
Jaja, jag är uppvuxen i en by där det löser sig (går det inte så går det ändå).

Så fort tävlingen var slutförd fortsatte vi alltså med OD2017. Den stora utmaningen med en vägg för en rimlig peng födde nästa projekt. Bygga en egen. Styrelsen fattade återigen ett enhälligt beslut och en liten projektgrupp började fundera. Tillsammans med några medlemmar, våra sponsorer Ergoholds och Beijer bygg Mölnlycke samt lite snälla priser hos andra leverantörer lyckades vi att inom budget få till en bouldervägg som monteras på en dryg timma (och ryms på en släpkärra).

Så, äntligen dags för Olympic Days!

Onsdag.
Väggen restes återigen hemma i trädgården. Denna gången för att Axel skulle komma och bygga riktiga problem. De tre gubbarna i styrelsen hade ju gjort sina försök på smygpremiären redan helgen innan men också insett sina begränsningar i ledbyggande.
Nästan alla 160 grepp gick åt när Axel satte igång.

Torsdag.
Etablering på Liseberg. Att köra in i en stängd park var skrämmande. Att en så livlig plats kan vara så död. Väl framme vid eventområdet framför stora scenen såg vi en ny värld byggas upp. Det var boxningsring och skateboardramp och volleybollnät och…

Fredag.
Nu kör vi. Invigning med ett litet gäng olympier och ett stort gäng femteklassare. Alla sporter skulle representeras på scenen och vi skickade givetvis fram föreningens ansikte utåt, ordförande Syrtén. Men, någon saknades vid paraden. Blev han nervös och drog sig ur? Nejdå! Han blev utsedd till första man i stafetten med OS-facklan.
Nåväl, elden tänd, uppvärmning utförd och dagens program startade. Fem klasser skulle besöka oss under dagen som gick i ett rasande tempo.
Idel glada miner från de ca 130 elever och 2 lärare som provade klättringen. Det var riktigt roligt att se utvecklingen hos eleverna under de 40 minuter de var hos oss.
Efter avslutning och avspärrning av området kunde vi lagom till parkens öppnande åka hem och vila.

Lördag.
Sovmorgon. Parken öppnar inte förrän 11. Vi träffades där en timma innan för att kontrollera att allt satt som det skulle på väggen. De ungdomar från klubben som var med under dagen tog lätt på sig uppgiften att kolla att alla grepp satt fast.
Det blev en intensiv dag utan de pauser vi vant oss vid under fredagen. Kön ringlade stundtals en bra bit utanför vårt område.
Återigen fick vi vår fina belöning. Många leenden och glada miner på barnen som lämnade vår vägg. Även de som fick sina självförtroenden stukade kunde ändå erkänna att det var roligt och många kom tillbaka för en revansch.

Söndag.
Det var lite varmare och skönare i luften men det kändes som färre besökare på området. Det märktes dock inte i vår kö som var mer eller mindre bemannad under hela dagen.
Våra broschyrer om barnklättring och introduktion tog slut ganska snabbt så vi fick berätta desto mer om de möjligheter som finns för intresserade barn och ungdomar.
När klockan slog fyra och eventet skulle stänga hade vi fortfarande ett gäng som hängde kvar vid väggen. Det är tråkigt att behöva avbryta en så rolig aktivitet men föräldrarna lyckades muta barnen med både chokladhjul och karuseller.
Väggen och allt runt omkring demonterades i ett nafs och vi tog en välbehövlig vila i väntan på att parken skulle stänga så vi kunde köra in och hämta väggen.

Nu packas väggen med alla dess delar in i förrådet i väntan på nästa event. Förhoppningsvis kan vi fortsätta och utveckla med både överhäng och sva. Men det får bli i nästa projekt.

Summering.
Målet att marknadsföra sporten och låta barn och ungdomar prova på bouldering måste anses som uppnått. Uppskattningsvis omkring 750 besökare på väggen under tre dagar är ju helt fantastiskt!
Lägg till fyra å en halv sekund i bild på SVT’s rapport och succén är ett faktum.

Tänk vad en förening av människor med samma intresse kan göra!
Medlemmar i Kvibergs Klätterklubb kan sträck på sig och får lov att vara lite malliga.
Klubben för alla har gjort det igen!

Återigen ett stort tack till de omkring 25 funktionärerna!

PS. Har du en idé? Kontakta styrelsen så kanske det blir nästa projekt för klubben att ta tag i. Jag hjälper gärna till.

Magnus Röst
Kvibergs Klätterklubb


Både klubben, SKF och sponsorerna Ergoholds och Beijer bygg fick fin exponering.
Foto: Ulla Gawlik


Glädje hos både funktionär och 11-åringar.
Foto: Martin Meyerman


Ett av de många tvillingparen på väggen. Trillingarna lyckades vi inte få på bild…
Foto: Markus Karlsson


Kön var konstant under de tre dagarna.
Foto: Markus Karlsson


I morgonrutinen ingår att kontrollera alla infästningar och grepp. Det uppdraget gick till klubbens juniorer.
Foto: Markus Karlsson


Tack till alla funktionärer som ställde upp. Utan er blir det inget event.
Foto: Markus Karlsson


Till och med solen kikade fram ibland.
Foto: Krister Syrtén


En dryg timma efter stängning var det bara rester av en ställning kvar.
Foto: Magnus Röst


Det fanns tid för både fika…
Foto: Michael Ingebro


…och chokladvinster.
Foto: Felix Pedersen

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *